En heldag i Washington D.C. : 6 delstater på 7 dagar | Del 2 av 6

Vita huset | Grattis Världen Reseblogg | www.grattisvarlden.seEn heldag i Washington DC

Att vakna onödigt tidigt på ett hotell till följd av jetleg är kanske inte det roligaste man kan göra? Framförallt inte när man inser att klockan är 04 och frukosten inte öppnar fören först om två timmar. Men på dagens schema stod ett besök på Washington D.C. När jag valde hotellet så gjorde jag det för närheten till pendeltåget in till centrum samt det bra priset.

Alla delarna: 6 delstater på 7 dagar Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | 

Frukost 2Att den frukosten jag skulle mötas av var ännu sämre än jag kunde trott!

Nog för att jag redan hade hört att frukosten på hotellkedjan Country Inn & Suites By Carlson var en katastroffrukost. Hotellkedjan stoltserar med att man ska känna sig som hemma på deras hotell. Och den övriga inredningen ger en känsla av att kliva in i ett hus på landet. Till frukost fick bli en våffla med lönnsirap samt lite inlagda persikor och stekt potatis.. Efter frukosten så packade jag min ryggsäck

Tunnelbana usaBranch Ave Metro Station

Hotellet ligger drygt tio minuters promenad från Branch Ave Metro Station. Hotellet erbjuder gratis shuttle till och från stationen. Men med hjälp av google maps orienterade jag mig genom bostadsområdena som omringar stationen. Väl framme så var det bara att uppsöka en biljettautomat för att köpa ett 14 timmars pendelkort och sen ta rulltrappan ner till plattformen. För att vänta in tåget mot Washington DC och en heldag i Hollywood for ugly people som är ett av stadens många smeknamn. Men att vara den enda vita killen i en fullsatt tunnelbanevagn kanske skulle skrämma de flesta? Medan jag faktiskt mer fascinerades över segregationen. Framförallt just för att Camp Springs inte är något slumområde med förfallna kvarter. Utan snarare är ett välbärgat mellanklassområde som främst befolkas av afroamerikaner. Efter en stund så började en snubbe snacka med mig och undrade om jag var en vilsen turist?

China townChinatown

Efter att ha tillbringat över 20 minuter i den där konserven så hamnade jag på Gallery Place Chinatown Metro Station, en station ifrån min egentliga destination. När jag kom upp till markplan så slår samma kvava och fuktiga luft emot mig som en slägga i ansiktet. Och enligt väderappen i mobilen så var klockan inte mer än 08:47 men temperaturen är redan uppe i 34°C och nästan vindstilla. Så redan här inser jag att det kommer att bli en lång och jobbig dag att röra mig runt i omgivningarna kring The Mall.

Från början så hade jag tänkt göra ett besök i Chinatown under eftermiddagen för att äta middag. Men efter mitt korta studiebesök i kvarteret så gav jag upp den tanken helt och hållet. Just för att det mesta kändes som en turistfälla med lite avdankade kinakrogar längst gatan. Så jag valde att spara min kulinariska upplevelse av kyckling i sötsur sås tills jag ska till i Shanghai i november.

DCkartaWashington DC är som Uppsala, en gågata inte så mycket mer..

Efter min lilla promenad i Chinatown så bar det bara att plocka fram mobilen för att försöka hitta något intressant i närheten som är öppet. Nästan alla som jag har pratat med med Washington DC är eniga om en sak. Just att man klarar av hela National Mall på en dag om man inte fastnar på något museum mer än några timmar. Och jag är helt och hållet benägen om att hålla med om det. För från första trappsteget upp till United States Capitol bort till första steget upp till Lincoln Memorial så är det bara 3 kilometer. Alltså från långsida till långsida av den där gröna delen på kartan här ovanför.

Dock visade det sig att mer eller mindre hela grönområdet i hjärtat av The Mall var inhägnat av byggstängsel. Och grävmaskinerna jobbade för fullt med att förvandla den pittoreska parken till en byggarbetsplats.

United States CapitolUnited States Capitol

Efter att jag planlöst vandrat runt och tittat hur de olika museum låg i förhållande till min utgångsplats. Så det blev en snabb promenad upp till United States Capitol där USA:s kongress sitter och häckar. Dock så var kupolen och det mesta av byggnaden var inkapslat i byggställning. Sen så skulle inte besökscentret öppna fören klockan 10.00. Vilket verkade vara öppningstiden för de flesta museum.

2015-09-10 10.31.12National Museum of Natural History

Jag tillhör den där skaran av människor som utan större prestation kan tillbringa flera timmar på ett museum. Men lustigt nog så är National Museum of Natural History det världens näst mest besökta museum och omfattar omkring 126 miljoner exemplar av växter, djur, fossiler, mineraler, stenar, meteoriter och mänskliga, kulturella föremål. Vilket faktiskt är skapligt imponerande!

Det som faktiskt fångade mitt intresse mest av allt var den geologiutställningen. Att stenar och kristaller kan vara så intressant visste jag inte innan. Det är gratis inträde på alla museum som jag besökte. Och det är helt klart ett intressant museum som är värt att besöka om man befinner sig i Washington D.C. oavsett om man är intresserad av naturhistoria eller inte.

Men det här är Grattis Världen

En trots allt i vissa avseenden rätt så halvmorbid reseblogg som lyfter fram det udda som man normalt inte ser när man läser om kritvita stränder och paraplydrinkar. Sen så ville även min tjejkompis ena dotter se bilder på den stora skelettsamlingen som byggnaden huserar. Främst för att hennes stora syster har berättat om den då hon besökte den tidigare i somras. Och vad gör man inte för att glädja en femåring? Så därför så ska jag inte vara sämre än att jag även bjuder er läsare på ett par bilder från mitt besök.

IndianNational Museum of the American Indian

Ärligt talat så gick jag faktiskt bara fel i min jakt på National Air and Space Museum. Men när jag insåg det så valde jag ändå att gå igenom de 4 våningarna som tar upp de olika nordamerikanska indianstammarnas kultur- och historia. Men museet har även utställningar om de syd- mellanamerikansk indiankulturerna. Vilka enligt mig är de mest intressanta. En annan viktig sak är att veta att amerikanerna öppnade världens första koncentrationsläger där man fängslade indianer. Och som kompensation för allt lidande så fick dem lite kasinorättigheter.

RymdNational Air and Space Museum

Oavsett om jänkarna landade på månen med sin rymdsond Apollo 11 den 21 juli 1969 eller bara fejkade allt som en skenmanöver i en studio. För att vinna rymdkapplöpningen med Sovjetunionen. Så kan jag ändå inflika att jag är mer imponerad av Ryssarna som bestämde sig för att borra världens djupaste hål SG-3 som man började borra den 24 maj 1970 och avslutade det år 1989. Hålet blev 12 262 meter djupt. Naturligtvis i vetenskapligt syfta. Och inte alls som någon dagisnivå i stil med ”min pappa”.

flygplan2Om det är något som jag skulle rekommendera att göra i Washington D.C. så är det att tillbringa några timmar på det här museet. För oavsett om man inte är speciellt intresserad av rymd- eller flyghistoria så är det verkligen imponerande! Jag har en viss fascination för gamla flygplan men är samtidigt glad för bekvämligheten med jetmotorer. Men jag har som en punkt på min bucket list att flyga med ett gammalt sjöflygplan från 1940-talet.

RymdenJag passade även på att kolla in en IMAX-planetarium visning om Svart materia. Även jag tycker att filmupplevelsen på Cosmonova är bättre. Så var det faktiskt verkligen intressant och lärorikt. För även om jag anser att jag är ganska så allmänbildad så fick jag ett annat perspektiv av universum. Dock så kom jag i sista minuten och blev inledd i totalt mörker av guiden. Att famla runt i mörker med någon som håller en i armen och säger hur man ska gå kändes mer som en uppgift från tiden jag studerade personlig utveckling.

Och så lite turistfällor

När jag ändå var i Washington D.C så var jag ju ändå trots allt tvungen att besöka de två klassiska landmärkena Vita huset och Washingtonmonumentet. Som byggdes mellan åren 1848-1884 och invigd 21 februari 1885 som ett minnesmärke över George Washington. Och det ska nog fan till en frimurare för att brainstorma idén om att bygga en nästan 170 meter hög obelisk för att hylla någon gammal skinntorr president.

Man kan desutom åka upp i byggnaden, men när jag kom dit runt klockan 15:30 så var naturligtvis alla biljetterna slutsålda för dagen. Så jag valde istället att ta en promenad bort till Vita huset. Men imponerande vet jag inte om jag kan kalla det trots att det husera världens mäktigaste marionettdocka. Fördelen var kanske att det småregnade så att det var mindre med folk så man fick chansen att åtminstånde ta en turistbild.

En chili dog och en hångelläsk, tack!

Bortsett från min middag i Chinatown så hade jag lyktas nosa upp en Kubansk restaurang som jag hade lagt in i min Google Maps guide. För delen är att det skulle ligga nära Vita huset. När jag väl kommer till adressen så står det att lokalen är till salu? Naturligtvis så har den lyckats slagit igen innan jag kommer dit.. Men skam den som ger sig! Och jag skriver ofta i Grattis Världen att man äter korven som lokalbefolkningen. Och i det här fallet så blev det en chili dog med klassiska tillbehör ifrån en foodtruck. Tillsammans med en läsk som smakade högstadiehångel, fjortistuggummi och en skum eftersmak.

MetroL’Enfant Plaza Metro Station

Efter ytterligare någon timme så var det dags att ta sig tillbaks till hotellet som en blöt hund. Så jag begav mig till en av de mest kända stationerna i downtown L’Enfant Plaza Metro Station. Någon station senare så var jag åter igen den enda vita killen i vagnen. Efter en bra stund så såg jag skylten Suitland och hoppade av världsvant tillsammans med en skara medresenärer. Och lika snabbt som dörrarna stängs bakom mig så inser jag att det är ju för satan fel station! Så det var bara att vänta in nästa pendel och precis som hemma i Stockholm så kändes de där 10 minuterna som en evighet..

Precis som i gamla tiders jägarsamhällen

När jag kom tillbaks till hotellet så tog jag ett bad och en gubbvila. När jag vaknade någon timme senare så kurrade magen igen. Så det var bara att ladda krafterna för att jaga mat. För när man som jag tidigare har nämnt bor på en hotellkedja som varken erbjuder roomservice eller ens har något snabbmatshak i närheten. Så det var bara att ta min eminenta hyrbil och som en sann pionjär för Grattis Världen utforska närområdet.

Men efter 20 minuters planlöst körande så fick Google Maps åter igen agera som min räddare i nöden för att hitta närmaste matbutik. Jag hade ju trots allt en mikro, ett kylskåp och en vattenkokare på rummet till mitt gastronomiska förfogande. Även om tanken på att trycka i mig sunkig och fryst färdigmat normalt får mitt matfascistiska hjärta att gråta. Men jag ville ha varm lite mat och är man ändå i TV-dinnerns upphovsland så får man synda. Sen så är det ju faktiskt något som är lite fascinerade i det deprimerade med att värma en plastlåda med lite olika ursäkter till maträtter och sen äta den i sin ensamhet på ett hotellrum.

Jag hittade faktiskt till slut på en butik som kan liknas vid en hybrid mellan ÖoB och ICA basicsortimentet. På de rätt så plundrade hyllplanen så skymtade för mig helt okända lågprisvarumärken som jag fick stå och googla på. Men jag lyckades trots allt ändå plocka på mig lite småsaker i frysdisken som mest bestod av is i förhållande till antalet varor. Betalade i kassan och bad nästan om ursäkt att jag ens besökte butiken varpå att jag hör något om vita turister som kommer och handlar med sina stora utländska bilar..

Pizza i USAVarför är det alltid lika svårt att välja?

När jag väl börjar rulla ut ifrån parkeringen så ser jag en pizzeria! Tvärnitar, parkerar och med en militärisk disciplin staplar jag ut bilen för att kliva in på Roma Pizzeria. Väl vid disken så möts jag av samma blickar som inne på den lilla butiken. Granskar tavlan med menyerna och samma problem som alltid uppstår på nya pizzerior uppstår! Varför är det alltid lika svårt att hitta något som passar? Man läser rad upp och ner men inget låter så där spännande att man tar en sån där ja..

Hur som helst så slutar det med att jag beställer en medium pizza med en egen kombination av mozzarella, kyckling, skinka, grön paprika och ananas som topping. Precis som de flesta afroamerikanerna som jag hittills har träffat så frågar han nyfiket vem jag är och vad jag för i området. Jag förklarar som det är att jag är en svensk turist och att jag bara är på genomresa. Sen så berättar han att jag har hamnat i rätt så dåliga kvarter. Kvarteren runt hotellet är helt okej, men där jag är nu och beställer mat så är inte vita så uppskattade av gängen. Men han tycker att det är coolt att få träffa en riktig svensk. Och jag kan tänka mig att jag faktiskt är den första som han träffar på för det lär inte vara många som hamnar i de krokarna.

Väl tillbaks på hotellet så har jag en arsenal med dricka, kakor och godis samt en pizza att frossa i under kvällen! Innan det är dags för att slå igen de små bli och sova några timmar. För dagen efter så börjar min resas första längre biltur. För jag ska ju trots allt avverka 6 delstater på 7 dagar.

Läs gärna del tre -> Allt på en dag, 4 städer, 516 km : 6 delstater på 7 dagar

Del 3 handlar om – Fort McHenry Nationalmonument – 516 kilometer på en dag – Atlantic CityHar du besökt Washington D.C.? Vad tyckte du? Skriv gärna en kommentar här under och berätta.

Lämna en kommentar

You have to agree to the comment policy.