Från Afterski till skidskola

Från afterski till skidskola | Grattis Världen Reseblogg | www.grattisvarlden.se
Från Afterski till skidskola

Som barn var det mer prioriterat för min familj att åka på solresor. Än att spendera en vecka i en timrad fjällstuga i Sälen. För att sedan slåss med rabiata LIftwaffe tyskar om vem som stod först i kön. Och det beror mest på att ingen av mina föräldrar hade intresse för den ädla konsten att kasta sig ut för ett stup med två plankor på fötterna. Där hela sporten bygger på att man ska sicksacka mellan färgade pinnar. Så det var nog roligare att låsa in oss i Bamseklubben än att sätta oss i en skidskola. Och även om varken jag eller mina syskon förstod de andra barnen som vrålade på danska. Så kan jag ändå inte klandra dem för deras semesterval.

Jag hade aldrig något eget intresse för att börja åka varken snowboard eller skidor som barn. Även om jag faktiskt provade på det ett par gånger under åtskilliga skolresor i låg och mellanstadiet. Dock så åkte jag en hel del långfärdsskidor ett under ett par vintrar som barn med en polare. Så här i efterhand så har jag börjat fundera över om han egentligen var en förrymd lusekoftaterrorist som saknat sin gamla hemlands nationalsport. För han envisas fortfarande med att åka längdskidor och har faktiskt åkt några Vasalopp också!

Stundande 30-årskris kanske?

Sista gången som jag faktiskt hyrde en komplett skidutrustning var i Åre 2007. I samband med att jag hade fått en idé om att jag skulle ge mig fan på att provåka innan det var dags att dricka bärs på kvällen. Men det slutade med att krimskramset mer eller mindre blev en rätt schyst accessoar precis som det är för de flesta som åkt till fjällen mest för att festa. Och precis som mig upptäckte att vi var för tuffa för att hänga i någon töntig skidskola och lära oss åka från grunden inför kommande skidresor.

Nackdelen med att börja i en skidskola som vuxen är inte längre att få någon rockystämpel i pannan. Utan snarare det faktum att allt kommer att vara så pass uppstyrt och seriöst att man inte kommer få åka slalom mellan plastsvampar. Eller ens få ha möjligheten att tackla någon finnig student som är utklädd till uggla eller till någon annan form av skidmaskot. Utan att jag kommer bli hotad med en polisanmäla, eller åtminstånde få konstiga blickar av andra gäster i backen.

Redan förra året så fick jag någon fix idé om att jag kanske borde ta tag i mitt skidåkande. Men det dog ju ganska så radikalt i och med min spontana emigration till Malta. Men nu när jag är tillbaks i Sverige så bor jag periodvis ganska så nära en mindre skidanläggning. Så det är kanske dags att sätta mig i skolbänken och gå i en skidskola? Så att jag kan få ut något av mer av vintern än lite skoteråkning och snöskottning.

Mina barn ska gå i skidskola

En av de frästa anledningarna till mitt nyfunna intresse för skidåkning grundar sig delvis i det faktum att jag vill göra något nytt. Men även för att jag anser att mina framtida barn ska få svischa fram bland plastsvampar och utklädda ugglor. Och det börjar snart bli lite nu eller aldrig! som gäller. Så vi får se om jag hinner kasta mig in i någon skidskola. För risken är väl att jag annars lyckas bli gammal nog att jag bryter ben bara genom att titta på en svart pist.

2 kommentarer

    Lämna en kommentar

    You have to agree to the comment policy.