När kommer insikten om att man är en resenär?

8

Inlägget ingår i mitt ambassadörskap för Momondo under 2019

Resenär

När kommer insikten om att man är en resenär?

Jag brukar beskriva mig själv som en rastlös livsstilsnomad. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom att jag har upptäckarlusten i mina vener sedan generationer tillbaka. Från våra stolta förfäder som gav sig ut på världens hav och navigerade efter polstjärnan. I modern tid kan jag referera till min morfars moster Brutta som korsade Atlanten för att möta upp sin make Algot i New York. Han hade rest året innan för att ordna en del praktiska saker inför deras färd i en gammal T-Ford genom ett väglöst USA ner till San Francisco år 1920. Paret bytte sedan sitt svenska Håkansson till det mer amerikanskklingande Hokans.

Även min mormor var en sann vagabond som ägnade ett helt liv till att resa och upptäcka världen. Från otaliga bilsemestrar runt om i Europa, resor till Asien, Mellanöstern och Centralamerika. En reslust som även smittat min mammasom i sin tur överförde det till mig i bröstmjölken. För jag har alltid varit på väg någon annanstans, från min vilda ungdom med tågplankande land och rike runt.

För att övergå till resor ensamresor jorden runt. Även om jag tyvärr bara har skrivit en bråkdel om mina resor i Grattis Världen så kommer det bli många fler inlägg. En blogg som förövrigt har sin egna historia som tog sin början en regnig dag i december 2013 när jag hittade en grupp för emigrerade svenskar på Malta. Två veckor senare stod jag med hela mitt liv i två resväskor på Heathrow Airport efter ett förhör om kärnvapensmuggling.

Vilket blev starten för den här resebloggen som snabbt har blivit en av Sveriges största i sin genre. Om du vill läsa mer rekommenderar jag Historien om en blogg, som aldrig var tänkt att bli reseblogg. Passa också på att besöka momondo för att hitta din nästa resa @momondo, #owtravelers och #admomondo

***

Är du också en vagabond? Lämna gärna en kommentar här under och berätta. Passa på att spana in momondo där du nog hittar en resa som passar för dig. Glöm inte att gilla Grattis Världen på Facebook och följa mig på Instagram för fler intressanta blogginlägg från världens alla hörn!

8 KOMMENTARER

  1. Älskar att läsa din historia och vill liksom veta mer hur det gick för dina anfäder Hokans i USA.
    Väcker också lite egna funderingar. Fundering varifrån min reslust kommer. Pappa hade aldrig satt sin fot i utlandet och mamma hade som längst varit i Danmark. Hmmm. Tål att funderas på.

    • Tyvärr så finns det inte så mycket dokumenterat kvar. Men jag vet att han gick bort någon gång på 50-talet och att hon tog med sig askan till Sverige för att begrava honom i en av våra familjegravar. Vad det gäller reslust så tror jag att det är väldigt individuellt. Av mina syskon är det nog bara jag och syrran som verkligen rör på oss mer än genomsnittet. Sen har jag en brorsa som helst är hemma och njuter i trädgården.

  2. Som liten bodde jag i Skåne..då i början på 60 talet åkte vi alltid Landskrona _ Köpenhamn för att handla…livet på färjorna var i min lilla 6 års värld exotiskt! Danska tanter rökte cigarr och drack öl! Hög stämning där. I Köpenhamn blev det ofta besök på Tivoli och Zoo!
    Som tonåring England och aupair..både i London och i Folkstone..så bara ngr timmar över kanalen så nådde du Frankrike..och sedan Amsterdam..då var jag bara 16..året var 1971😀😀
    Efter utbildningar och familj, barn, husbygge mm..så tog jag upp resandet igen 1982..sedan har det fortsatt.,ibland själv eller med partner..oftast med barn..och numera med det bästa resesällskapet ever..Milton, barnbarn snart 7 år! Nu räknar han länder vi har besökt😀 6 st nu. Får lägga band på mig och inte ta det för snabbt…räcker med ett land per år..än så länge..så nu på höstlovet blir det en hike med övernattning här hemma i Sverige
    Själv har jag besökt 56 länder..såklart många flera gånger. Är ni snart 65…och vart får nästa resa? Det vet vi inte än..men i jan återvänder vi till Caribien😀

    • Väldigt kul att läsa om din barndom och dina upplevelser! Jag har liknande upplevelser av just Köpenhamn och det är väl fortfarande lite exotiskt jämfört med den svenska präktigheten. Sen tycker jag på sätt och vis att det är lite synd att världen har blivit så mycket mindre jämfört med det du beskriver. Idag kan man resa till medelhavet för att äta middag och åka hem på kvällen. Jämfört med äventyren med tågluffande på 70/80-talet. Hehe låter verkligen som att du har bästa sällskapet! Och framförallt att få uppleva den svenska naturen på nära håll med en övernattning är ett riktigt äventyr. Det är nog det jag minns som det bästa med min egen barndom.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.